lördag 18 december 2010

Väldans trevligt

Igår fångade jag verkligen dagen. Jag började med att stiga upp klockan 8 för att tvätta, sedan städade jag köket och tog hand om ett jättedisklass som hade ackumulerats sedan förra helgen till och med. Efter det var det dags att skura toaletten. Hur gör ni när ni skurar toaletten? Alltså jag menar hur gör ni när ni städar i badrummet? Jag hatar toaletter och tycker de är vedervärdiga, allra mest offentliga så klart. Jag städar på bästa sättet tycker jag. Jag förbereder och ställer in alla rengöringsmedel och liknande. Sedan lyfter jag ut saker som står på golvet. Sedan klär jag av mig naken, kan låta konstigt men jag kommer till poängen. Sedan skurar jag badkar, handfat och toalettstol med typ Vim och WCanka (Vim är sånt med små korn i, älskar det, är bästa rengöringsmedlet) och sköljer av allting med duschmunstycket. Torkar torrt. Sist skurar jag golvet. Eftersom man är naken så gör det inget om man kommer mot något äckligt eftersom man avslutar städningen med att duscha. Bästa sättet!

Efter toan och duschen så lagade jag en jättegod tomatsås med pasta till lunch. Sedan fick Mums mums övningsköra in till Stockholm för han skulle jobba och jag shoppad julklappar i Liljeholmen. I Liljeholmen möte jag upp finaste väninnan och sedan var det dags att åka till Södertälje, med ett kort stopp i Skärholmen för att handla mat, glögg och vin. Väl hemma så lagade vi en väldigt enkel pastasås och käkade. Sedan var det dags för kvällens höjdpunkt nämligen julmusik, glögg och pyssel i form av saffranskorpor, knäck och rischoklad och ett annat sorts godis som jag inte vet vad det hette. Vi var uppe väldigt sent men oj vad mycket godis det blev och så himla trevligt och mysigt vi hade det. Nu är häften av godiset på väg ner till Småland och andra hälften kommer att färdas ner till Skåne senare i veckan. Finaste väninnan sov över eftersom godiset drog ut på tiden litgrann och i morse myste vi ännu mer med te och äggmackor. Mycket bra fredag och extrembra pyssel, till och med Mums mums rycktes med i pysselstämmningen.

fredag 17 december 2010

Julgrans-gif

Jag slog två flugor i en smäll, jag pyntade både mitt hem och bloggen i ett svep. Här är resultatet.

Photobucket

fredag 10 december 2010

Ett mirakel i juletid

Man har ju hört om mirakel i juletid och idag fick jag uppleva ett själv. Min bil passerade prickfri genom bilbesiktningen. Inte en endaste tvåa, inte ens en liten anmärkning. Mums mums och jag hade minst räknat med ett fett körförbud eller att behöva bärga den direkt från bilprovningen. Eller värsta tänkbara att den skulle börja koka på tomgång inne i lokalen och sen skära ihop.

Kan ni fatta detta eller? Vi kan inte förstå det. Vi tror eller rättare sagt vet att de måste ha missat något. Eller så bara tog sig bilen samman just idag och bara bländade besiktningsmannen för när han hade tagit den på en testtur utomhus och vi hade betalat så sa han att: det var ju inga problem det där och att PÄRLAN var parkerad utanför. Man ba dog lite liksom. Min bil är verkligen en pärla och jag älskar den, den kan ju liksom inte rå för att den är gammal, men den vet när det verkligen gäller och då levererar den.

Vi vart så glada och lättade att vi genast satte igång firandet med att åka och köpa en julgran.

lördag 4 december 2010

tisdag 23 november 2010

Veckopendlaren berättar

Just another day i en veckopendlares liv.

06:15 Snooze-helvete börjar och efter ett litet väldigt långt tag så stiger jag slutligen upp och gör mig i ordning.

07:25 Lämnar övernattningsrummet och upptäcker att Jönköping dagen till ära är fullt i snöslask, promenerar till jobbet och tvingas hoppa undan några gånger för att inte bli nedstänkt av bilar som plöjer fram i slasket.

07:55 Stannar på pressbyrån och köper en macka.

08:00 Anländer jobbet, sätter igång datorn, startar program, telefon och öppnar dokument. Sedan fixar jag frulle, mackan från pressbyrån och medhavt kokt ägg, sköljer ner alltihopa med god kopp te. Kollar om något speciellt hänt i världen på DN.

08:15 Har kört igång med jobbet. Redigerar jordbruksblock och svarar endel i telefon, många verkar ha fått brev i posten idag och oroar sig över diverse saker.

10:00 Hämtar nytt te och stannar och småpratar med några kollegor på vägen, fortsätter jobba.

11:53 Går till Napoleons café för att köpa en GI-sallad. Hinner rusa in i en butik som har snygga julgranspumlor i fönstret. Sabbtitt, köper inget.

12:00 Avnjuter inköpt sallad tillsammans med några kollegor i lunchrummet

12:30 Tillbaka vid skrivbordet, börjar med en ny arbetsuppgift som jag aldrig gjort tidigare. Jag ska granska block som andra inventerare har gjort för att på så sätt säkerställa att vi håller god kvalitet i det arbete vi gör. Diskuterar med kollegor hur arbetsuppgiften ska dokumenteras och andra praktiska saker. Blir avbruten ofta för att svara i telefonen

13:30 En av mina kollegor jobbar sin sista dag i projektet och hon bjuder på fika och vi överlämnar liten present. Dricker lite glögg och äter en pepparkaka.

13:45 Jobbar vidare och konstaterar att det är roligt med ny arbetsuppgift. Känner mig menigsfull och dessutom utvecklas jag i min roll som inventerare/skärmgranskare.

16:30 Vi stänger ner telefonen, folk börjar droppa av och riktig arbetsro börjar infinna sig. Jag grottar ner mig i granskningen och njuter av att allt är tyst och att jag slipper bli avbruten av telefonen.

18:00 Käkar medhavd middag. Kikärtsgryta med couscous. Kollar runt lite på Afonbladet. Läser en artikel om dödsstraff för min bästa kollega och fina vän Smulan.

18:30 Fortsätter med granskandet

19:30 Hämtar te

21:00 Stänger ner allt och påbörjar lång promenad hem, som den här dagen genomfördes i full snöstorm. Träd hade blåst omkull över vägen, need I say more?


21:40 Kommer hem, duchar, kokar frukostägg till imorron, kollar tv och dator, bloggar, bortar tänderna.

Nu ska jag väl snart gå och sova.

fredag 19 november 2010

I put on the kettle if you want a cuppa

Te är en av mina favoritdrycker. För några dagar sedan skrev mina fina väninna om en teburk hon köpt på loppis, kolla in den här. En mycket underbar teburk i mitt tycke, särskilt som det en gång i tiden var Kobbs te i den. Kobbs gör kanske det godaste Earl Grey man kan dricka. För ett tag sedan var jag i Hötorgshallen för att köpa nytt Earl Grey med extra bergamot i och en liten påse Lapsang till Mums mums. Då köpte även jag en teburk, den var så här fin:


Den är japansk och är liksom inslagen i nåt fint japanskt silkespapper. Den här burken har en fin storebror med japanska vårblommor på som står kvar i Hötorgshallen, jag tror jag ska slå till nästa gång jag är där.

Och på tal om te så var jag och besökte min BFF förra helg. Hon är gift med en himla fin man från England. Där blir man alltid serverad riktigt engelskt arbetarklass-te. Jag dricker det så sällan och tycker det är så gott att jag kan dra i mig obegränsat antal koppar när jag är där och hälsar på. Förra helgen fick jag med mig en förpackning med sådant te hem så idag ska jag ha engelskt-arbetarklass-te-frossa. Så här ser de goa påsarna ut och jag tror att just den här sorten heter Typhoon eller något liknande:


fredag 5 november 2010

En stor dag för Mums mums.

Idag har min bästa Mums mums haft en annorlunda, skön och rolig dag. Han började dagen med att gå på ansiktsbehandling. Han har aldrig i sitt liv gjort något liknande och därför köpte jag ett presentkort på det förra julen till honom. Idag var det alltså dags för Mums mums att lyxa till det och använda sitt presentkort. Han var lyrisk när han kom ut och sa att det var en av de bästa presenterna han någonsin fått.

När jag hämtade honom vid tåget ikväll så hade jag med mig en överraskning åt honom också. Idag kom det äntligen två efterlängtade brev från Transportstyrelsen. De låg fint på sätet när han öppnade för att hoppa in och sätta sig i bilen. Han blev tokglad och eftersom det var hans körkortstillstånd och mitt handledartillstånd i breven så fick han övningsköra direkt. Han jublade hela vägen hem och var jätteduktig på att köra. Och jag är redo att bortse från de två gångerna han släppte ratten med båda händerna. Men jag sa så klart till på skarpen att så fick man minsann inte göra.

12:30 till 14:00 fredagen den 5 november

Vid 12:30 så tog jag en promenad till Södertälje hamn, jag hade det här fina paketet i handen hela vägen dit. När jag kom fram till stationen så hade min syster stigit av tåget och hoppat in i en bil för att åka vidare till Småland. Jag hann sticka till henne paketet innan hon for.

Vid 12:45 hade jag passerat nästan hela Scanias bilparkering när jag hittade en fin Ford Mustang. Jag är på jakt efter en ny bil och känner att jag nog skulle vilja ha en Ford Mustang, men det är förmodligen så att jag inte kommer välja en Mustang utan något mer praktiskt. Men drömma kan man ju!


Vid 13:00 så gick jag genom den här gången för att komma till spåret med tåget mot Stockholm. Södertälje hamn är lite nergånget men nu håller de på att fräscha upp stället och fort går det också, vi behöver bara vänta till 2013.

Vid 13:10 hade jag satt mig på tåget och tagit fram min bok för att spendera 50 minuter med att göra en av de saker jag älskar att göra; nämligen läsa. För ett tag sedan läste jag Dödgrävarens Dotter och blev lite kär i Oates som författare. Därför har jag nu satt igång med den här, jag befarar att den kan bli lite småruskig nästan. Har inte kommit jättelång ännu, men den verkar minst lika bra som den jag läste först. Vid 14:00 steg jag av tåget och var då framme i Stockholm.

fredag 29 oktober 2010

En fin bild

Hit ska vi åka i eftermiddag. Det blir mysigt. Tyvärr inga tulpaner men kanske en och annan sik i fisknätet kan man hoppas.

tisdag 26 oktober 2010

Att låna mammor

Ikväll har jag läst Underbara Claras blogg. Claras mamma dog för två år sedan ungefär. Min mamma har också dött, fast för många år sedan. Jag kom att tänka lite på mammor i största allmänhet och på min egen i synnerhet. Mammor har en alldeles speciell roll och en alldeles underbar uppgift i sina liv (de har så klart fler uppgifter). Man undrar hur någon kan klara sig utan en mamma. Det är inte helt lätt men på något vis gör man det. I mitt fall så lånade jag och fick låna andras mammor, vissa gjorde jag om till mammor också, sådana som från början inte var mammor alltså, de liksom växte med uppgiften. Innan det var färdigt så hade jag en hel drös med mammor, fast tyvärr så var ju ingen utav dem den riktiga. Men när den riktiga inte kunde vara på plats så fanns det ett helt gäng fantastiska kvinnor som kunde vara det och för det är jag och säkert också min riktiga mamma väldigt tacksamma. Ingen nämnd och ingen glömd, jag tror ni vet vilka ni är allihopa. Och jag vill inte på något vis förringa männens roll här, det fanns många fantastiska män runt omkring mig också, men nu handlade ju just det här inlägget om mammor.

Mammor rules, in what ever form or shape they might come!


fredag 22 oktober 2010

Elmia- Fifi goes Jordbruksmässan



I dag stod jag i monter på Jordbruksmässan på Elmia. Det var riktigt roligt! Jag träffade en massa folk och fick prata massvis. Efter att ha stått och gått en hel dag så är jag ganska så mör i benen. Jag fick varmt bad och pizza vid hemkomst. Jag var för det mesta stolt över mitt jobb. Det är en härlig känsla. Bästa kussen kom också och sa hej, det var himla trevligt.


lördag 9 oktober 2010

Kanske min bästa film någonsin

Jag älskar den här filmen och jag kan se den 100 gånger på raken utan att tröttna.

fredag 8 oktober 2010

Rimfrost rattmuff på eller rimfrost mast av och båt upp

Nu har det ju inte blivit rimfrost ännu, vad jag vet i alla fall. Men om det knäppte till och blev jättekallt så skulle det kanske kunna bli det och då vill man ju inte ha båten i plurret. På söndag är det dags att lyfta upp båten och ställa på land och då kan man ju inte masten vara på. Så idag tog vi tag i saker och ting och bara fick det gjort. Väldigt mycket ett orosmoment för min del men det visade sig att jag var världsbäst på att masta av även om jag fortfarande är ganska rasslig och krasslig efter min förkylning. Men med mössa och tjocktröja så höll jag mig varm hela kvällen, synd bara att jag plurrade med ena foten. Fötterna blev dock härligt varma eftersom jag fick veva mastkranen. Allt gick faktiskt himla bra, men det hade så klart varit mycket enklare i dagsljus. Men vi hann å andra sidan med rätt mycket grejer idag, vi har tvättat, köpt nya mattor till vardagsrummet på Ikea, köpt två puffiga kjolar och pärlor, handlat massa mat för storkok, provat en elcykel, käkat pizza och mastat av. Puh! Nu är klockan redan sent men vi bangar inte för det, vi tänker laga härlig middag ändå, tjockrevebensspjäll marinerade i soja och ingefära med potatisgratäng. Mums mums säger att gratängen är färdig alla redan:

fredag 1 oktober 2010

Ohh joy eller: Det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder (och skor)


Idag åkte jag till Granngården för att köpa mig ett par nya skor, behövs höstskor nu och i de här pjukksen så kan jag trotsa de flesta väderlekar. Nu har jag ingen ursäkt att inte vara ute i alla väder. Jag har önskat mig liknande skor sedan jag började se McLeods döttrar på tv där alla så klart har ett par. Tydligen är man väldigt hipp om man har Blundstones nu för tiden, även förr tror jag, min Morbror (som samlar på Nordsvenska hästar) har haft sådana här skor bra länge och han är råcool. Sedan får vi inte glömma alla andra människor som håller på med hästar, de har varit hippa sedan 1870. I vart fall så tror jag att jag har köpt mig ett par riktiga kvalitetsskor och det är jag himla glad för. Så här ser de ut:

tisdag 28 september 2010

Mitt jobb i korthet

Här har jag gjort en liten film som visar något av det jag pysslar med på mitt jobb, om det nu skulle vara någon som undrar. Och nej, filmen betyder inte att jag ritar och skriver post it hela dagarna, lite mer intellektuellt djup än så har ni väl?

tisdag 21 september 2010

Vilken soppa

Alltså detta val-efterspel måste ha varit det mest kladdiga och kletiga hittills. Svenska folket röstade och nu tror de att det är nån jädra ångervecka på det. Alla öser ur sig saker i stil med: en mörk dag för Sverige, att folk borde skämmas som röstade på det viset osv. Jag tycker att det var en ljus dag för Sverige eftersom vi åter igen fick förmånen att gå till demokratiskt val. Att folk röstade som de gjorde är kanske snarare en pekpinne än en katastrof.

Nu tror säkert människor som läser detta att jag är rasist och Sd-anhängare men det är jag inte. Jag vill bara upplysa om att människor har rätt till sin åsikt, det har man i en demokrati. Och sorry, men då kan det bli så här.

Den dagen det visar sig att Sd i riksdagen verkligen är en katastrof då ska jag gladerligen protestera på Sergelstorg, men innan dess så ska jag försöka gilla läget och se vad som händer. Sd är ett missnöjespart eller vad det kallas, ett sådant parti folk röstar på när de andra inte duger. Låt oss nu se vad de andra går för, nu när det verkligen gäller!

tisdag 14 september 2010

Vid Vättern sitter Näcken och skrämmer dumma små barn

Jag har ju redan talat om vad jag tycker om sjön Vättern och idag när jag gick från jobbet till mitt övernattningsrum så var det så fuktigt och dimmigt att man inte ens såg själva sjön. Man såg bara ljusen från piren och båtarna. Jag kom att tänka på vad han Rosén i Lifvens Vänner sa en gång: En kall, disi' och dimmi' möra ut på Nejern, när en kliver i lann' på en hal ö som inte finns, då ä dä gädde. Inte så mycket för att gädda har något med saken att göra. Utan när man tittar ut över Vättern när dimman ligger så där tät så att sjön inte syns så kan man antingen tro att man helt enkelt är jättefull och allt därför är snurrigt eller så kan man tro att allt är upp och ner som i Alice i underlandet. Jag kan inte bestämma mig för om Rosén pratar om en fisketur på fyllan eller om han helt enkelt berättar om en osannolik fisketur där allting är lite upp och ner (som i underlandet), speciellt om en får storgädda på kroken. Eftersom gäddan enligt legend är så stor att skrovet skulle kunna användas som kanot. Ja, ni kanske, vid det här laget har förstått att det kändes kusligt att inte veta vilket som var upp och ner på sjön och det blir ju så mycket kusligare när det är mörkt ute. Utan mörkret så hade ju Vättern sett normal ut. Nästa kuslighet jag stötte på var Näcken. Han satt där utanför en av villorna som ligger på slänten ner mot Vätterns strand. Helt upplyst var han och ett fruntimmer hade han i knät. Jag funderade på om han försökte dränka henne men sedan kom jag på att Näcken ju spelar så vackert att folk själva går ner sig i sjön. Efter att ha studerat honom liten närmare så såg jag att han faktiskt hade små horn på huvudet, då sprang jag resten av vägen hem.


Hade jag nämnt att jag är mörkrädd eller? Och fantasin är det ju heller inget fel på. By the way, det är näckdjävulen på bilden. Ja det är en staty alltså, men det är inte mindre läskigt för det.

lördag 11 september 2010

Tälje by night

I kväll.






Vi tog en promenad ikväll. Vi tog med oss öl och satte oss på kajen och bara pratade. Efter ett tag kom ett fartyg och först så kändes det som att fartyget skulle slicka kanten och mina ben skulle gå av där längs kajen. Men det gjorde de ju såklart inte. Gudars vilken koll dom har, vart dom ska gå liksom. Styr så himla bra och om inte så skulle det ju bli katastrof. Men jag kan tänka mig att de har lotsar här i kanalen i vart fall. Ombord på Komodovaranen på plats i kanlen skulle jag inte vilja möta ett fartyg, för då blir det nog trångt.

Skepp O' hoj på er!

Muffin

Idag bakade jag.
Jag lät mig inspireras av Jamie Oliver. I ett avsnitt av Hemma hos Jamie så lagar han en paj med äpplen, björnbär och ingefära. Jag gjorde med samma frukt och bär men jag gjorde muffins istället. De blev fina. Jag pudrade med lite kanel och socker.


De har helt klart potential fast jag tror jag tog lite för lite ingefära

Skörda


Igår plockade jag några tomater på vår balkong. De mognar ganska så långsamt men varje helg brukar det finnas några stycken och de smakar underbart. De är goda att äta som de är, bättre än något godis eller annat snask. Men när man steker dem med smör och saltar och sockrar lite på dem så blir de obeskrivligt underbara. Man dör lite när man äter dem.


Igår åkte vi och handlade på Coop och Mums mums sprang rakt in i en vattenfontän, han blev överlycklig. Vattenfontäner tillhör numera ett utdött släkte. Han är orolig att ni ska tro att han har konstig underläpp när ni ser bilden, men jag sa att alla vet att man sticker ut den på det där viset när man dricker i vattenfontäner. Vi båda tyckte att det var ytterst viktigt att ni fick se att vattenfontäner fortfarande existerar.

Nu ska jag baka muffins med björnbär och äpple och ångra mig att vi inte åkte iväg och seglade igår.

No time for clam chowder, I have to use my baking powder.

fredag 10 september 2010

Fina grejer


Idag blev det ett kärt återseende för min del. Jag sprang på den här fina huvudbonaden som hade gömt sig underst i korgen med vantar och mössor sedan i vintras. Man ser lite ut som ett sagoväsen eller åtminstone som en vätte när man har den på sig. Det är min fina väninna som har virkat (eller stickat?) den. Hon virkar hemskt fina grejer men tyvärr har jag inte sett så mycket av det i hennes blogg. Kanske har hon inte tid med det just för tillfället.


Förändringens vindar

Förändringens vindar har blåst över min blogg och resulterat i en ny header. Jag tycker det blev himla fint även om bilden förlorade mycket på komprimering. Jag vägrar höst och framförallt vinter, därför trotsar jag skiftande årstid och vräker på med en vårig bild av äppelblom. Skulle jag befinna mig på platsen där bilden är tagen så skulle jag, just nu, kunna sträcka ut handen och ta ett äpple. Inte så dumt det heller, men mer höst än så är jag mycket tveksam till.

Boys with toys

En torsdag när jag, mycket lägligt, var på jobbet i Jönköping så tog Mums mums och hans lillebror en tur ut med båten. Det var nog en himla tur att jag inte var med, för så här gick det tydligen till.

Alltid lite tricky med motorn på båten eftersom att man i princip måste stiga av båten för att hantera den.
Får man problem med linor och snören som snor in sig i masten så kan man bara skicka upp lillebror och så fixar han det.
Man sitter himla bekvämt på båten i alla fall.

Allt medan lillebror kravlar och klänger i linor och stag.



Tröttergök är ej uppe med tuppen

Jag väntar. Väntar på att den fina mannen bredvid mig ska vakna. Det är långsamt att vänta. Men jag vill att han ska få vakna av sig själv, precis som jag gjorde. Igår fick han vänta på idag. När jag hade lagat mat igår så bara blev jag så himla toktrött, så där trött så att det pirrar och kryper i kroppen. Då fick jag sova i soffan hur mycket jag ville och han väntade på mig ända tills idag. Därför återgäldar jag nu den fina gesten.

Medan jag väntar så läser jag Johanne Hildebrandts Älskade Krig. Den är bra även om jag tycker vissa grejer är himla fånigt skrivna, ibland kan det skönlitterära vara så himla fånigt eftersom att det ibland inte går att beskriva känslor i skrift och då drar man till med något klyschigt istället, man vet ju oftast vad som menas men man rodnar lite när man läser det för att man känner igen känslan men tycker det låter fånigt i ord och som att författaren är bra naiv. Den enda författaren hittills som inte får mig att rodna på sådana grunder är nog Joyce Carol Oates. I vilket fall så kommer Johannes bok inte att lämna mig oberörd och oftast så är det bra böcker som lämnar en så. Det är inte Hildebrandts bästa bok för det är nämligen Black Out. Kanske är det orättvist att jämföra de två, men det gör man ju ändå.

Peace out!

torsdag 2 september 2010

A dog and a Komodo dragon

Kom hem från Jönket för en stund sedan och innan jag sätter igång med maten så tänkte jag visa att hundar kan trivas bra på båtar. Tydligen älskar, finaste storasystern och svåger lantmätares hund, båtar. Inga problem med ombordstigningen och hittade genast absolut komfort. Någon dag ska hon få komma med på en lååång åktur. Bilden är tagen en stund innan vi brummade motor hem från Nynäshamn en mycket regnig dag i augusti. Skönt att hunden slapp spöregnet, hon hade nog frusit. På en katamaran så finns det ju ingen plats att gömma sig från regnet, åtminstone inte för en hund.


torsdag 26 augusti 2010

Veckopendlaren rapporterar

Sitter på en buss mot Sthlm och har sockerdricka i benen. Benen har somnat av den obekväma ställningen och vi har inte ens hunnit förbi Gränna ännu. Om vi kan få dit avgassystemet på torrbollen så ska jag absolut börja bila igen. Med bil är man fri som en fågel. Buss är liksom inte min grej och så är det typ nästan lika dyrt som att åka bil.

Jobbet är okej, mina kollegor är mycket trevliga. The only down side är att vi aldrig hinner göra allt det som folk vill att vi ska göra. Jag antar att man vänjer sig för arbetsuppgifterna är verkligen never ending. Hur mycket jag än sliter så finns det alltid ännu mer att göra, det är i och för sig bra för dagarna går ganska fort även att jag håller ut i 10 timmar, ibland mer för att kunna åka hemmåt i skaplig tid på torsdagen.

Nu sitter jag och tittar ut över Vättern och sjön håller sig lugn idag, Vättern är annars en ganska så läskig sjö tycker jag. Ser ofta mörk, vild och hotfull ut. Men det finns god fisk i den som vi provsmakade igår på en fiskrestaurang nere på piren. Vi sade hejdå till en kollega som fått nytt jobb och började med räkfrossa (obs jag åt lax) och avslutade med drink på Pipes of Scotland. Sedan gjorde jag den branta stigningen uppför Dunkehallavägen som krävs för att komma till mitt lilla övernattningsrum.

Tror jag ska powernappa lite nu så att jag är pigg när jag kommer hem till älskade Mums mums. Det ska bli så härligt att få se honom igen.

fredag 20 augusti 2010

Ojoj

Idag har vi gjort många saker. Det är bra! Vi har gjort många lunchlådor och flyttat år Mums-mamman. Åhh tvättat har vi gjort också. Imorron far vi ut och seglar.
Härligt! På söndag åker jag till Jönket igen. Men innan det hinner vi massa mysigt. Mumsen var ut igår med sin lillebror på Komodovaranen, bilder kommmer sen. Roliga bilder. Jönköping är inte så farligt men man vill ju bo hemma liksom.

onsdag 11 augusti 2010

Jönköping-kontrasternas stad.

Efter att ha kört igenom 1000-tals (som det kändes) rondeller kom jag fram till det supervräkiga köpcentrumet A6, vi snackar värsta supermallet här alltså. När jag stiger ur mitt motorfordon för att göra mina inköp så slår lukten av koskit emot mig som en käftsmäll. Nähä men Jönköping var visst ingen stad i alla fall dåra, bara en vanlig liten landsortshåla. Jag jobbar numera på ett utav de statliga verken och man får lätt för sig att det ska va så himla civiliserat och det är det väl förvisso, ända tills mina kollegor öppnar käften för att säga några ord, bonnigt är det ord som beskriver deras sätt att prata och deras dialekt allra bäst. Jag kämpar med att ta mig ner från mina höga hästar och landar med en hård duns när någon frågar: Du, är du från Östergötland eller Småland egentligen, svårt att höra på dialekten.

Jag gillar mina kollegor även om jag bara känt dem ett par dagar och jag är inte mer än en vanlig jänta från en landsortshåla själv. Jag antar att jag bara ville påminna alla om att jag fortfarande existerar även om det känns som att jag hamnat i världens avkrok och jag är ensam i världen, fast jag egentligen bara är ensam i Jönkping.

söndag 8 augusti 2010

Vädrets extremer och dimma över Vättern

Det var hemskt fint att komma ut och segla med Mums mums. Torsdag och fredag var underbara dagar med solsken som brände våra skinn så vi kommer att svida i flera veckor. Vi fick lite mer känsla för Komodovaranen och lärde oss massa nya saker. Ganska mycket trubbel med motorn men att segla den är en fröjd och man kör lätt ifrån alla andra båtar. Vi styrde hemmåt i lördags och hela dagen bestod av regn som stod som spö i backen och i vattnet för den delen. Endel vind men kanske inte helt fördelaktigt väder så vi körde motor hela vägen hem från Nynäshamn. Vilken pärs, vi var bra möra när vi kom hem. Konstig känsla när man ena dagen bränner sig i solen för att nästa dag sitta och huttra och hacka tänder i spöregn. Riktig grand finale med monstruöst åskoväder när vi tillslut puttrad in i Södertälje. Det var skönt att mönstra av och slippa köra runt med 16 meter åskledare efter det.

I kväll körde jag ner till Jönköping för en arbetsvecka, dimman låg tung över Vättern.

onsdag 4 augusti 2010

Då är vi mer än redo att fara

Vi kom inte så långt med Komodovaranen ikväll. Allt blir ju svårare när man inte har en fin röd golf att köra packning och grejer med. Vi har dock kommit en liten bit på vägen. Komodovaranen ligger vanligtvis på Mälarsidan av kanalen, men i natt har vi lagt den i gästhamnen. Det betyder att vi redan klarat av sådant som jag tycker är orosmoment, alltså broöppning och slussning. Jag har så jädrans svårt att ta mig av och på båtar och därför blir det lite extra svårt för mig när man stup i kvarten måste hoppa i land och knyta fast åket några minuter i en sluss eller liknande. Nu är det redan klart och vi kan sätta av i räserfart genast vi vaknar imorron. Gästhamnen ligger ett stenkast från vår lya så då kan vi bära grejerna därifrån när vi ska åka, då behövs ju ingen bil ju.


Så här kan det se ut när man slussar. Vi fick ligga och vänta, störst går först antar jag och vi kunde inte slussa samtidigt som stora fartyget.

Good night america where ever you are.

Drama Queen

Jag är en riktig drama queen och överdrev förmodligen lite i föregående inlägg. Särskilt som saker och ting har börjat kännas mycket bättre sedan några timmar tillbaka. Vi har visst saker som fungerar, det är bara så att bilen inte fungerar och bilen är väldigt viktig för mig. Sedan ska jag också börja jobba på ny ort och måste veckopendla och det fungerar säkert jättebra men det känns väldigt nervöst och nästan lite otäckt. Inte så mycket själva jobbet, jag vet att själva jobbet kommer jag att klara hur bra som helst, men det är sakerna runt omkring som jag tycker är läskiga. Att rå sig själv i veckorna, sakna och längta efter fina Mums mums och vår trevliga lya och vår vardag tillsammans. Mycket är det säkert bilen som ställer till det. Med bil är man fri liksom och kan röra sig runt i världen som man vill, haha, ja men typ ungefär nästan liksom. Jag hade planerat att ta bilen till nya kneget på söndag, jag har planerat en massa saker som jag ska göra de första två veckorna som pendlare och dessa aktiviteter/saker kräver, enligt mitt tycke bil. Men bilen har bestämt sig för att totalt skrota ihop. Nu är den i och för sig på verkstad och får några av de värsta felen fixade, men när man ska köra långa sträckor känns det ju säkrast med en bil som inte helt plötsligt tappar en del eller bara suckar till och är död. Men iaf så hoppas jag nog den kan ta mig vart jag vill på Söndag. Annars får jag väl ta bussen i värsta fall. Bilen och nya kneget och känslorna omkring det hänger lite ihop liksom. När bilverkstaden ringt och talat om alla fel på bilen så var världen i upplösningstillstånd ett tag, nästan för både mig och Mums mums. Vid sådana tillfällen förblir vi i upplösningstillstånd tillsammans med resten av världen en stund, ända tills vi bestämmer oss för att göra en reality check. Vi ringer bästa Big bro' och rådfrågar om bil och han säger vettiga saker som gör att man förstår att man fortfarande är en jordbo och att det finns de jordbor som faktiskt har det värre än ett nytt jobb och en bil som är sönder. Därefter ringer vi till Grodan Styrman som sa det kanske bästa på hela dagen, jag kan inte återge det ordagrant men något i stil med, om man reparerar de där småsakerna så kan man köra den där bilen för evigt. Vidare sa han också något om att männen (Grodan och Mums) kunde gå ner i garaget och fixa lite och hitta fin ny kylfläkt på skroten och sånt. Då kändes det plötsligt mycket bättre. Jag låter verkstaden fixa det som vi känner behövs innan Söndag för att kunna brumma med den till nya kneget, sen tar vi det lite eftersom och fixar själva i den mån det går.

Så tack Grodan Styrman och Big bro' för reality check.

Jag älskar verkligen min bil, den betyder mycket för mig liksom. Jag har bara haft en bil och den har liksom aldrig svikit mig. Den har tagit mig till de ställen jag velat i dryga tio år nu. Jag förstår att vi nog kommer behöva köpa en ny bil förr eller senare om inte annat när Mums mums tar körkort. Men jag vill aldrig köra min bil till skroten, dör den så skall den få stå i garaget och någon gång när man blir fånigt rik, om 40 år sisådär så ska jag låta någon renovera den till toppskick och så kan vi ha den som fin veteran.

Love red golf!

Shitty

Idag känns världen ganska shitty and bad liksom. Alla saker det kan va fel på är det fel på. Så här fram på eftermiddagen så börjar saker ordna till sig och allt känns mindre hemskt. Vi ska snart ta tag i saker och ting och pallra oss iväg till båten för att försöka få oss några dagars trevlig och ledig (!) samvaro på saltsjön.

Nu har det ju inte direkt varit något fel på kärleken och romantiken men väl andra saker. När världen känns så där hemsk och tråkig så brukar jag ibland tänka på Alabama och Clarance i filmen True Romance. Jag brukar tänka på Alabamas lilla monolog i början av filmen, så här säger hon:

l had to come all the way from the highways and byways of Tallahassee, Florida to Motor City, Detroit to find my true love. lf you gave me a million years to ponder, l would never have guessed that true romance and Detroit would go together. And to this day, the events that followed all seem like a distant dream. But the dream was real and was to change our lives forever. l kept asking Clarence why our world seemed to be collapsing and everything seemed so shitty. And he'd say: "That's the way it goes. But don't forget, it goes the other way too.'' That's the way romance is. Usually that's the way it goes. But every once in a while, it goes the other way too.


It goes the other way too! Just nu är det det enda jag behöver veta. Att det ibland går åt andra hållet och allt i ens liv klaffar och fungerar perfect liksom.

Skepp ohoj på er!



lördag 31 juli 2010

Mitt jobb

Den här sommaren har jag sommarjobbat som så många andra somrar förut. Det har varit lika trevligt att komma tillbaka varje år och jag är så tacksam över att de inte tröttnat på mig än. Här är en liten bildkavalkad över min jobbsommar.

Först ut är min bäste vän. Man skulle lätt kunna tro att datorn är ens bäst vän när man jobbar med siffror och sånt. Men för mig känns det mer som att when all hope is lost call the räknemaskin for reinforcement. Jag hade inte klarat mig utan den.

Vi tog en finlunch nere vid Skeppsbron några dagar innan Victoria och Daniel gifte sig. Lunchen avslutades med promenad och vi fick se när någon beriden kunglig orkester övade inför the big day. Bästa lunchen, aldrig haft en bättre lunch.
Jag fick följa med på utflykt till Torekällberget. Hemskt trevligt och där lunchade vi himla gott också. På bilden har vi hittat ett Gotlandsruss.
Snällaste kassansvarig som jag vikarierar för hade ordnat det fint på sitt skrivbord så att jag skulle känna mig hemma när jag började. Jag trodde såklart hon hade lagt ner hela sin själ i att hitta ett kort på mig från 4:de klass inramat och allt. Men det hade visst inte varit så svårt.
Bilköerna kommer jag iaf att komma ihåg. Annars brukar det inte va så mycket köer när man jobbar och alla andra har semester. Men den här sommaren bestämde vägverket att det var dags att piffa E4:an mellan Sthlm och S-tälje.
Snart börjar jag knega någon annanstans men jag kommer alltid minnas mitt gamla goa sommarjobb.

To make a statement

Tänkt att det kan vara så här enkelt. Fanx Top Shop!


torsdag 29 juli 2010

Saker man hittar hemma hos andra 4

De här fina kryddburkarna är to die for. Jag spanar i dem varje gång jag besöker en väninnas sommarställe, senaste gången i maj. Har tänkt vis dem för massorna i två månader men hade inte riktigt fått fingrarna ur. Vilken tur att ni fick se världens finaste kryddburkar tillslut och för all del glöm inte vem som visade er dem.

lördag 24 juli 2010

Mumm-sigt!

Dinner was served


När man är hundvakt så får man ibland vissa förmåner, som till exempel en flaska champagne. Den här gången fick vi en flaska Mumm Cordon Rouge som är min absolut bästa champagne om man bortser från Mumm de Crement. Vi sitter här i soffan och sippar varsitt glas nu när jag skriver det här. Vi är mätta och dästa efter en bastant japansk måltid. Jag åt åtta bitar avocado och Mums mums elva bitar blandad sushi. Till förrätt så delade vi på en 150grams Yakuniku eller vad det heter och vi sköljde ner hela härligheten med champagne förstås. Jag tror inte vi behöver någon efterrätt. När vi har sippat klart på vår champagne så ska vi gå på en promenad i regnet och försöka få Angelina att kissa, hon är verkligen svår med det. Jag är van vid hundar som kissar varje gång de går ut och flera gånger, men det gör tydligen inte hon.

Sorgligt och glatt

Det finns nog inget sorgligare än att säga adjö till en hund. Det gjorde vi för ett tag sedan och jag tänker inte skriva något mer om det eftersom det skär i hjärtat då. Min bästa syster och svåger hoppades i alla fall på att en annan hund på något vis skulle kunna bli medlem i familjen, inte som en ersättare utan som en helt ny medlem.

Det här kan var den nya medlemmen

Det här är Angelina Jolie. Hon är här och provbor kan man säga. Som man ser är det ju ingen valp utan en vuxen hund. Hon behöver ett nytt hem och vi hoppas att hon skall trivas här. Hon har vuxit upp på landet och därför kanske hon inte kan finna sig tillrätta i en lägenhet. Trivs gör hon såklart och gillar sina nya människor men hon ska ju kunna va ensam också när människorna går till jobbet. Idag får jag passa henne när husse och matte är ute på gallej.

Det är spännande med en hund man inte känner, man liksom undrar vad hon ska hitta på och hur hon gör saker. Nyss gjorde hon så här

På tal om att trivas, haha.

fredag 16 juli 2010

Sherbet

Har ikväll gjort en sorbet. Eftersom jag har gått och lagt mig och inte kan röra i den några gånger medans den fryser så blir den nog inte någe vidare. Jag kokade en simmig sockerlag, rensade en ask med jordgubbar och plockade en örtkrydda på balkongen. Trodde jag plockade mynta men det skulle också ha kunnat vara en ovanlig variant av basilika. När simmiga sockerlagen hade svalnat lite så bara mixade jag alltihopa, hällde i lämplig bytta och så in i frysen. Jag tror den kan bli isig men jag återkommer i ämnet efter provsmakning. Kanske blir det en supergod sorbet som de vill servera på nobelfesten 2010!?

tisdag 13 juli 2010

Värmebölja

och med det bloggtorka. Inget spännande händer. Jobbar gör jag och brinner upp. Återkommer när inspirationen återvänder. Kanske med en liten åskskur. Bara över en natt eller så så att allt det gröna får lite att dricka. Väldigt törstigt överallt.

lördag 3 juli 2010

Felåt bloggen

Jag glömde bort dig i en hel vecka nästan. Jag ska försöka gottgöra för mitt misstag med en fin fin bildserie.

Här är Askeladden på böljorna blå.

Askeladden var liksom pigg och ville iväg, hade den haft ben så hade den hoppat på stället. Jag fick inte ta med filmkameran, Mums mums trodde vi skulle bli blöta eftersom det nästan var lite för stark vind.


Ungefär när den här bilden togs hade jag blivit livrädd när jag insåg att Mums mums verkligen förutspådde ofrivilligt dopp. Dessutom är det sten över allt i viken och de såg ut som stora monster där de lurade under vatten ytan. Fast vi gick inte på en enda.

Här moppsar jag verkligen upp mig. Jag var inte så kaxig när vi var på väg ut, båden krängde och hoppade på vågorna. Hemåt fick vi vinden i ryggen och båten gled snällt fram över vattnet, då kände jag mig liksom upprymd och lite stolt att jag hade varit ute bland stenmonster och jättevågor och faktiskt klarat det utan minsta kiss i byxan eller skrämselhicka.



Vi seglade ända fram till bryggan och så tog vi ner segel och mast, packade ihop oss och lämnade paradiset för den här gången. Jag hoppas på snart återseende.

söndag 27 juni 2010

Midsommarhelgen och kampen mot myggen

Åhh jädrars va mä mygg det är här. Jag har bett över hela kroppen. Du ska inte ens tro att du får kissa ifred. Du har alltid ett par tusen mygg i släptåg. Myggen gillar, precis som vi, pigkammaren allra bäst. Nu ska jag åka in till Ljusne och gå på konsum.

fredag 25 juni 2010

Nattlig rapport

Vi har anlänt paradiset. Vi packade ur oss ur bilen och in i kammaren. Sedan bestämde vi oss för att genast ta en tur med Askeladden och då han klockan bli två. Nu ska vi sova sådär gott som man bara kan göra i marinmiljö.

Gonatt!

torsdag 24 juni 2010

Två av de bofasta

Jag sitter här och Hälsinglandpeppar och väntar på att Mums mums ska göra klart ett hörn (sådana behövs också för att saker ska hålla ihop) så vi kan åka. Det är så mycket fint med den plats vi ska till. Egentligen gillar jag inte katter för jag är en hundmänniska, men dit vi ska finns två katter som jag har kommit att gilla ganska så mycket. Först har vi Lily:

Gammal i gemet och en ganska tillbakadragen dam, hon bangar egentligen inte för lite kel, men hon måste trugas. En skeppskatt med extra tå så att hon kan klättra i mast och klösa sig fast i skutan när det stormar. Trots extra tå så klöser hon aldrig människor om hon någon gång mot förmodan skulle ligga i knät. Hon har en gång blivit så skrämd av en lokatt att hon försvann i flera veckor Sedan har vi Hector:
The new kid on the block. Vilken kille! Ganska uppstudsig och ibland får man lust att säga Young Master Hector och peka med fingret. Otroligt sällskaplig och vill gärna kela och (tyvärr) även mysa in sina klor i dina lår (kan man nästan se på bilden). Han har redan blivit lite ärrad eftersom han har slagits med en annan orange kille på gatan som ville ha Lily för sig själv. Lily gillar inte orange nå vidare och därför ställde så klart Hector upp och spöar på orange så att han håller sig på behörigt avstånd. Jag sa ju det: Vilken kille alltså!

Det är så mysigt att veta att Hector kommer att komma ut och hälsa på oss när vi anländer ikväll.

Så här började midsommarhelgen

Idag, efter jobbet, så började vi fira lite midsommar med sushi. Mums mums ville äta sen lunch. Jag hade redan ätit lunch men kanske behövde ett mellanmål tänkte vi. Ett litet då eftersom jag inte ens gillar sushi. Men man kan ju faktiskt få vegetarisk sushi så jag beställde tre bitar med avocado. Det var jättemumsigt måste jag säga, den godaste sushi jag ätit i hela mitt liv (obs det här var tredje gången i mitt liv jag åt det) och nu tänker jag säga att Svenska sushi-köket i Midsommarkransen (lämpligt namn på gatan inför helgen) är det bästa plejset för sushi. Så här fin var vår mat:


Nu ska vi snart fara till Hälsingland så vi kan fira lite där imorron på riktiga dagen. Men först ska vi handla och hoppas det finns några varor kvar att köpa och sen ska vi väl trängas med miljarder andra bilar på vägen. Jag behöver jordgubbar imorron, hoppas det står att finna någonstans annars så måste jag kanske låsa in mig på pigkammaren hela dagen imorron och bara gråta.

fredag 18 juni 2010

Gamma'rt å wetro

Nu sitter jag här och väntar på allra bästaste Mums mums som sitter på tåget hem. Jag har precis blandat till den, i mitt tycke, väldigt retro drinken Bloody Mary.

Jag blandar som jag tycker av ingredienserna nedan:


The secret's in the Worcestershire sauce by the way. Jag tycker den är väldigt viktig och man bör lägga ner tid på att gå till affären och köpa sig en för att få till den rätta smaken. Väl värt pengarna; instant richness på flaska. Dryg är den också och varför inte blanda i lite när man lagar köttfärssås eller något annat smaskigt. Jag tror dock att min WS kanske börjar bli lite gammal men vi får se hur det smakar.

Något annat gamma'rt eller retro är pin curls. I går kväll så hjälpte bästaste Mums mums mig att göra hela huvudet fullt med sådana innan vi gick och la oss. I morse när jag vaknade och hade pillat ur alla hårnålar och dragit några drag med hårborsten så hade jag värsta Hollywood- svallet. På bilden har jag inte gjort något special med mina utan det visar mest hur lockigt det kan bli. Mitt hår är ganska så motsträvigt när det gäller att locka sig och att få lockarna att hålla. Men här blev det verkligen lockar. Nu höll de kanske inte så jättebra men jag hade inga bra produkter hemma att smeta i håret innan och sedan så regnade det ju under dagen när vi var utomhus på Torekällberget.

Jag tyckte det var förhållandevis enkelt (nu hade jag ju hjälp:) och om man övar så tror jag att man kan bli ganska snabb på att rulla upp och sätta hårnålar. Att sova med dem var inget problem.


Å rosen den fina

Det här har varit en så himla fin dag hittills. Jag behövde inte kliva upp förrän klockan slog åtta och när jag hade klätt på mig och ätit mitt kokta ägg så promenerade jag upp på Torekällberget. Där mötte jag mina arbetskamrater och så körde vi en heldag där. Guidad tur med spännande historia med inriktning på kaffe. Hur kaffet kom till Sverige och vilken betydelse det haft. Riktigt intressant. Sedan hade vi "fri lek" och gick runt och kollade bland de pittoreska husen och djuren. Vi besökte några små affärer som fanns där och så tittade vi på en utställning med gamla tapeter. Finast tyckte jag tapeterna i jugendstil var. Murriga och härliga, ganska busy på något vis. Efter det åt vi lunch på ett värdshus, en god lunch, kyckling med matvete, ärtskott och äpple och så ett glas vitt vin till det. Sedan kom solen fram och vi promenerade runt i de trevliga omgivningarna.Efter ett tag tog jag sällis med några kollegor ner till centrum och visade vart de kunde kliva på tåget. Sedan tog jag en tur på stan och handlade några grejer, när jag var klar på Coop och skulle strosa hemåt så hade det börjat regna och åska rejält så jag slank in på ett fik. Beställde en kopp te och satt och läste i en muffinskokbok som jag köpt ända tills regnet och åskan gav med sig och solen tittade fram igen. Då promenerade jag på bryggan längs med kanalen hem å rosen den fina dök upp och jag plockade med mig en även om jag stack mig på taggarna. Nyponrosor är så vackra och de dofta ljuvligt, just nu doftar det så i mitt kök även om doften blandas med den karaktäristiska "brända" Scania doften som kommer in genom det öppna fönstret. När klockan blir lagom och Mums mums är på väg hem från jobbet så ska jag blanda två Bloody Mary och lägga fram en liten present jag köpt till honom på köksbordet. Sedan möter jag honom i dörren när han kommer med drinkbrickan i hand och bjuder ut honom på balkongen. Å så rosen den fina då:


måndag 14 juni 2010

Kuriosa eller vad det heter

Kunde inte somna direkt efter middagen så det här blev en helt vanlig kväll ändå. Tänkte här bjuda på saker som man, om man inte känner mig, inte kanske vet men gärna skulle vilja veta. Ja det kan ju finnas sådana där ute också. höhö!

1. Jag har nästan alltid hello kitty strumpor på mig (it's a trade mark)
2. Jag har aldrig ätit en mussla i hela mitt liv (vad jag vet)
3. Jag dricker gärna alla drycker med sugrör (bortsett från champagne)
4. Jag är sjukligt lat och långsam, men när jag väl bestämmer mig för att göra något gör jag det vääääldig noggrant (det är ju därför det tar sådan tid)
5. Jag har åkt spöktåget själv på Tivoli i Köpenhamn och nu tänker ni att det inte är något speciellt med det. Men det är det, för jag var bara 3 bast! (kanske var jag äldre eller yngre men typ något i de krokarna)
6. Jag har på äldre dar utvecklat ett intresse för bakning och äger inte mindre än två spritsar (man måste ha både liten och stor)
7. Jag samlar på julgranspummlor och köper, varje år, väl utvalda delar ur NK:s sortiment (kulor är i plast och annat ovärdigt material, pummlan, den vackra, är såklart i glas)
8. Jag älskar folkdräkt och skulle gärna vilja ha en själv (tradition!)
9. Italiensk mat är det jag fascineras av mest just nu (Sopranos kokböcker rules)
10. Att duka bordet snyggt tycker jag är väldigt kul och ett måste vid speciella tillfällen som vid en candle light supper exempelvis (inspireras inte av Keeping up appearance, kör lite yngre stil)


Debet och Kredit

Debet och Kredit är mina nya vänner. Man kan säga att jag vänder mig till Debet och Kredit i stort sett alla ärenden. Jag har alltså börjat jobba för de som inte förstod det. Det är jätteroligt att jobba och få känna sig lite viktig igen. Det är mitt 6:e sommarvikariet för samma person på samma företag. Jag tror de på mitt jobb gillar mig (hoppas iaf) och jag gillar dem. Kul att vara tillbaka som sagt, men Gudars vad man måste gå upp tidigt när man bor 3 mil bort och helt sjukt vad trött man bli av att bry hjärnan med siffror.

Nu ska jag äta middag och sedan gå och lägga mig.

torsdag 10 juni 2010

Huvudet fullt av Lord Byron


Det är ganska hårt att spendera många timmar åt att tänka på och skriva om Byron och hans hjältar. Jag känner mig lite så som på bilden efter en lång dag med Manfred, Conrad, Lara och Lucifer. Hjärnan har precis som bilden blivit pixlig och liksom hackar lite. Ibland hoppar den (hjärnan alltså) över saker helt eller hakar upp sig och samma sak repeteras flera gånger. Den Byronske hjälten upprepas förvisso i litteraturhistorien men med , inte att förglömma, små variationer.

Tyvärr ska Mums mums stanna på kontoret och jobba hela natten och då blir ju jag själv, undrar hur det ska gå ? Jag tänkte ta lite ledigt från Byron och kvällens rekreation kommer att bestå i antingen Mons Kallentofts Höstoffer eller Sopranos. Både är, ur mörkrädd-synpunkt, lika illa tycker jag. I värsta fall kan jag ju kolla på lite tecknad Robin Hood (bästa tecknade filmen ever) för att lugna ner mig efter alla "spöken, mördare och kriget". Begreppet "spöken, mördare och kriget" innefattar allt som kan tänkas vara läskigt och inverka negativt på de som är mörkrädda.