Det är ganska hårt att spendera många timmar åt att tänka på och skriva om Byron och hans hjältar. Jag känner mig lite så som på bilden efter en lång dag med Manfred, Conrad, Lara och Lucifer. Hjärnan har precis som bilden blivit pixlig och liksom hackar lite. Ibland hoppar den (hjärnan alltså) över saker helt eller hakar upp sig och samma sak repeteras flera gånger. Den Byronske hjälten upprepas förvisso i litteraturhistorien men med , inte att förglömma, små variationer.
Tyvärr ska Mums mums stanna på kontoret och jobba hela natten och då blir ju jag själv, undrar hur det ska gå ? Jag tänkte ta lite ledigt från Byron och kvällens rekreation kommer att bestå i antingen Mons Kallentofts Höstoffer eller Sopranos. Både är, ur mörkrädd-synpunkt, lika illa tycker jag. I värsta fall kan jag ju kolla på lite tecknad Robin Hood (bästa tecknade filmen ever) för att lugna ner mig efter alla "spöken, mördare och kriget". Begreppet "spöken, mördare och kriget" innefattar allt som kan tänkas vara läskigt och inverka negativt på de som är mörkrädda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar