När ett barn döps så döps det in i Kristi gemenskap, man döps alltså INTE till ett namn. I Sverige bjuder dock traditionen att man efter dopet kallar ett barn för ett namn. Men namnet registreras hos folkbokföringen och det är då man får sitt namn. Prästen frågar innan vilka namn man valt åt sitt barn innan han döper det för att kunna tala om högt för alla vem det är som döps in i församlingen, fast från början så fick man uppge barnets namn så att man inte gav det ett obscent eller hedniskt namn, helgonnamn hade så klart förkörsrätt.
Massvis med barn blir aldrig döpta, tänk om de inte skulle heta någonting? Vore ju hemskt orättvist. Ibland funderar jag på om man verkligen borde döpa barnet i kyrkan om man inte vet vad dopet symboliserar. Usch, både jag och religion kan vara otroligt fördömande. Förlåt alla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar