Läste i tidningen i går att Frank McCourt dog i söndags. Blev lite ledsen eftersom jag hade hoppats på att han skulle hinna skriva något mer storslaget i stil med Ängeln på Sjunde Trappsteget. Jag gillade förstås Lyckans Land och Magistern också, men det vilar ändå ett slags mellankolisk storslagenhet över Ängeln på Sjunde Trappsteget. Varken tidigare eller senare har en bok berört mig på samma sätt. Trots att man själv föll i djupaste depression så var den boken en fröjd att läsa...orden, humorn och berättarglädjen. Kanske dags att damma av Ängeln på Sjunde Trappsteget och läsa den igen som en slags hyllning, om jag bara kunde komma ihåg vart jag har lagt den. Anyway, God have mercy on his soul and may he rest in peace. Han var ju ändå katolik.
Är man sugen på annan irländsk misär kan jag rekommendera Kvinnan som Gick in i Dörrar och Paula Spencer av Roddy Doyle. Modernare version av irländsk misär där alla de rätta elementen i form av alkoholism, arbetarklass, hustrumisshandlare etc. är att räkna med.
9 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar