Liten uppdatering

Om ni undrar vad jag gör nu för tiden och varför jag aldrig hör av mig så är detta anledningen. Det här är en bok som jag, under normala omständigheter, frivilligt skulle läsa. Nu är det dessvärre så att boken måste läsas och då blir det så mycket svårare med motivationen. Jag belönar mig själv med lite Vägen till Avonlea mellan varven för att hålla motivationen uppe.

Någon som kommer ihåg Vägen till Avonlea? Det är en för himla bra serie. Jag antar att man behöver något lättsmält och oskyldigt efter Twin Peaks.

så sjukt och roligt

Alltså i natt drömde jag att Maria Montazami lärde sin yngsta son Nicholas att tvinna tågvirke. Ville bara säga det och samtidigt fråga om det är någon som vet what's up with my undermedvetna? Eller är det helt normalt?

Att skicka ett dokument

Det är mycket nu! Men snart så kommer jag att kunna skicka iväg en grej och då kommer jag bli väldigt glad, förhoppningsvis. Det är ett dokument jag ska skicka iväg och just nu blir jag bara tokig på att alla bilder hoppar runt som de vill i det här dokumentet. Men Mums mums är på väg hem för att avhjälpa problemet. Tror han har med sig en hamburgare till mig för nu river hungern i magen.

News!

The Komodo dragon is ready to come off the island!

Dedicerat

Svåger Lantmätare gillar Eric Ericssons böcker, bland annat Brev till Samhället. Här om dagen så var jag förbi den här bloggen och tänkte att den kanske kunde passa. Inte lika hysteriskt rolig som en bok av Eric, men ganska skojig ändå.

Konstiga saker vi hittar på 2

Så har det nu blivit dags för det andra inlägget i serien: Konstiga saker vi hittar på.

En bild kanske säger mer än tusen ord?

Man är inte äldre än man gör sig och leksaker i badkaret är fruktansvärt underskattat. Mums mums tycker att det här är okej men bara för att vi har en riktig båt. Annars skulle det vara helt oacceptabelt.

TBE

Igår så bestämde oss Mums mums och jag för att vaccinera oss mot TBE. Vi bestämde oss när vi kom ut från IKEA, framkört ambulans och allt och så skrek de att det var viktigt som bara den att vaccinera sig. Vi gjorde det iaf och det var absolut ingen fara, jag är inte rädd för sprutor eller så (om man inte tittar när nålen sticks in) och det kändes bara som ett litet stick. Allt var frid och fröjd ända tills vi vaknade i morse, armen gör skitont och det känns som om jag har fått en mild variant av hjärnhinneinflamation. Det var minsann ingen som sa något om det igår utan de bara stack under glada tillrop. Jag tyckte att svininfulensavaccinet gjorde ont och att man blev lite dålig av det men det var ingenting i jämförelse med det här TBE.

Ge mig en mitella, please!