Först ut är min bäste vän. Man skulle lätt kunna tro att datorn är ens bäst vän när man jobbar med siffror och sånt. Men för mig känns det mer som att when all hope is lost call the räknemaskin for reinforcement. Jag hade inte klarat mig utan den.
Vi tog en finlunch nere vid Skeppsbron några dagar innan Victoria och Daniel gifte sig. Lunchen avslutades med promenad och vi fick se när någon beriden kunglig orkester övade inför the big day. Bästa lunchen, aldrig haft en bättre lunch.
Jag fick följa med på utflykt till Torekällberget. Hemskt trevligt och där lunchade vi himla gott också. På bilden har vi hittat ett Gotlandsruss.
Snällaste kassansvarig som jag vikarierar för hade ordnat det fint på sitt skrivbord så att jag skulle känna mig hemma när jag började. Jag trodde såklart hon hade lagt ner hela sin själ i att hitta ett kort på mig från 4:de klass inramat och allt. Men det hade visst inte varit så svårt.
Bilköerna kommer jag iaf att komma ihåg. Annars brukar det inte va så mycket köer när man jobbar och alla andra har semester. Men den här sommaren bestämde vägverket att det var dags att piffa E4:an mellan Sthlm och S-tälje.
Snart börjar jag knega någon annanstans men jag kommer alltid minnas mitt gamla goa sommarjobb.