Drakar i skyn

I måndags följde jag med hjärtat på ett, för mig, mycket exotiskt äventyr. Vi brummade bilen till gärdet efter jobbet och träffade en gammal vän och lärare till hjärtat från båtbyggarskolan i Stensund utanför Trosa. Hjärtat är mycket intresserad av kitesurfning och hade lovat att ge en introduktion i konsten att mästra vinden med kite. Vi var fyra personer, fast jag tittade mest på och höll i snören och drakar när det behövdes. Jag har aldrig förr varit med när hjärtat har haft sin kite i luften och därför var det extra spännande. När vi hade blåst upp draken och hjärtats studenter hade fått på sig selen och vi hade gått igenom grunderna för säkerhet var det dags att få draken i luften.

Det var ganska hårda vindar och draken var ganska stor så säkerheten var väldigt viktig eftersom vi inte ville att någon skulle få en ofrivillig luftfärd eller otäcka släpningsskador. Men luftfärd och skrubbsår blev det i alla fall. Check this out:

Vi kom nästan utan blodvite hem i alla fall. Hjärtat hade några skrapsår och de andra lika så. Jag hade fått prova på om jag ville men avböjde då jag hade lyft som en sparv i vinden. En annan dag när det inte är så mycket vindbyar ska jag nog prova. Om några år kan man kanske få syn på mig när jag seglar fram på vattnet. Hjärtat och jag önskar de två studenterna lycka till på Gotska Sandön.

Gillar inte när folk går och dör...

Läste i tidningen i går att Frank McCourt dog i söndags. Blev lite ledsen eftersom jag hade hoppats på att han skulle hinna skriva något mer storslaget i stil med Ängeln på Sjunde Trappsteget. Jag gillade förstås Lyckans Land och Magistern också, men det vilar ändå ett slags mellankolisk storslagenhet över Ängeln på Sjunde Trappsteget. Varken tidigare eller senare har en bok berört mig på samma sätt. Trots att man själv föll i djupaste depression så var den boken en fröjd att läsa...orden, humorn och berättarglädjen. Kanske dags att damma av Ängeln på Sjunde Trappsteget och läsa den igen som en slags hyllning, om jag bara kunde komma ihåg vart jag har lagt den. Anyway, God have mercy on his soul and may he rest in peace. Han var ju ändå katolik.

Är man sugen på annan irländsk misär kan jag rekommendera Kvinnan som Gick in i Dörrar och Paula Spencer av Roddy Doyle. Modernare version av irländsk misär där alla de rätta elementen i form av alkoholism, arbetarklass, hustrumisshandlare etc. är att räkna med.

Vid Taxinge slott kan fåglar residera med stil

I söndags var vi på utflykt med hjärtats mor, en härlig hälsingedam med råcool dialekt och ett öga för antika och värdefulla grejer. Därför inleddes utflykten med ett besök på en "loppis" inte så långt ifrån Taxinge. Hjärtats mor sprang ganska så snart på 6 kaffekoppar med fat ur en råsnygg 60-talsservis. Alltihopa fick hon för en femtiolapp, expert som hon är visste hon förstås servisens "riktiga" värde. Jag var en ivrig "student" och mottog tacksamt råd och tips om vad man ska köpa och inte. Jag är en novis när det gäller "loppis", därför körde jag på stilen att köpa det man behöver. Jag köpte sex djupa tallrikar till en engelsk servis min syster har i sitt sommarhus. Blir en bra överraskning/present nästa gång jag tänker våldgästa där. Tallrikarna gick loss på femtio riksdaler. Vidare köpte jag en morakniv för 5 kronor. Hjärtat tycker jag bör ha en kniv i bilen om jag skulle köra på ett rådjur, så att jag kan skära halsen av det, om det inte dör direkt. Jag avslutade med att köpa den här underbara lilla tavlan:







Jag hade en sådan tavla i mitt rum när jag var liten. Tror att den har kommit bort i någon flytt eller översvämning någon gång och därför bara måste jag ha den här. Är den inte to die for? Jag fick den faktiskt av hjärtat eftersom det stod Sara i almanackan i söndags och det är ett av mina tre namn. Hjärtat uttryckte dock en viss oro i bilen på väg hem när han med bekymrat tonfall frågade: Har du tänkt hänga upp den där? Hahahaha



Sen körde vi vidare till Taxinge slott och istället för att köpa fika för tusentals kronor på slottets fik så hade vi med oss picknick. Vi slog oss ner i parken med utsikt över vattnet. Efter picknicken strosade vi runt i den kladdiga åskkvava värmen och hittade den här vackra lilla stugan...för fåglar.

Nu vart visst bilden lite suddig, men fågelhuset är ju så fint att man önskar man själv kunde flytta in i det. And check out the balls on the goat! Tur att han hade en ladyfriend att förlusta sig med!

Ännu mera båt aka komodvaranen

Jo, förstår ni! Det är den här vackra skapelsen som masten ska monteras på. Flerskorv is the shit! Det här är jag, eftersom jag är ny på det här med bloggande så är jag lite blyg.

Nu är det hög tid för sockerkaksbak inför picknicken vid Taxinge slott imorron. Over and out.

I believe I know what key you'll be singing in Miss Dashwood... F major.

Filmen till frukost var bra och skojsig som väntat. Hjärtevännen till och med grät en tår på slutet. We are such a suckers for costume drama!

När filmen var slut begav vi oss till båtklubben för att fixa. Vi mastade inte på eftersom vinden friskade i. Vi har litet problem med motorfästet som medför att båten blir ganska så svårstyrd. Vi behöver korsa kanalen för att ta oss till mastkranen och därför väntar vi tills vinden mojnar och vi kan styra båten. Hjärtevännen monterade dock vant, alltså varjrar som stagar upp masten.

Masten är lång, nästan 16 meter, för att vi ska komma ut i skärgården krävs en broöppning. Det behövs många små skruvar, muttrar och dingsar för att staga masten. Vi är sena med att få båten i plurret i år, hjärtevännen har jobbat häcken av sig under försommaren och därför har det inte blivit tid för båtfix. Här är översta delen av masten.

Medan hjärtevännen fixade med mastens vant så städade jag bilen invändigt. Det finns strömuttag på båtklubben så man kan koppla in dammsugare, så jag passade på. Det var välbehövligt. Vi snackar ÅR sedan jag städade bilen både invändigt och utvändigt. Nu är den i alla fall städad invändigt och redo för att ta hjärtevännens mor på utflykt till Taxinge slott imorron.

I nästa inlägg få man se skönheten som masten ska monteras på. Jag gör en paus för härlig fläskstek som jag har marinerat i öl, soja, vitlök och honung.

Det här va skoj

Nu vill jag göra inlägg hela tiden. Därför passar jag på medan min hjärtevän diskar och gör frukost. Hjärtevännen satte en deg i går kväll så att vi skulle kunna mumsa nybakt till frukost. Det skulle jag kalla lyx. En annan lyx som visar på ett visst mått av dekadens är att frukosten kommer att avnjutas till en film. Man kan inte gå för länge här i livet utan att få en dos Jane Austen då och då. Idag blir det Förnuft och Känsla. Den från 1995 är den bästa så därför passar den bra nu när hjärtevännen ska se filmen för första gången.

Innan vi steg upp så lärde vi oss mer om bananer här. Jag visste exempelvis inte att det är en ört. Sen är det så fina färger på sidan att man blir glad bara av att titta på den.

Nu är frukosten klar så jag går och sätter mig vid dukat bord.

Det här ska vi göra idag

Masta på, hej å hå!

Testing, 1, 2, 3

Godmorgon!